TIPS

Här samlar vi bra tips för dig som släktforskar. Ambitionen är inte att vara en heltäckande sammanställning utan att vara just våra tips. De programvaror/tjänster som rekommenderas/föreslås finns med här på grund av att vi själva använder dem.

REGISTRERING

Vi rekommenderar alltid att man skall spara sina forskningsresultat lokalt på sin dator med hjälp av en lokalt installerad programvara. Tänk dock på att alltid ta backup! Det kan vara decennier av arbete som annars försvinner om din dator kraschar/blir stulen.

Av oss rekommenderad programvara:

Min Släkt utvecklas av Dannbergs Data i Lund och har funnits på marknaden i mer än 20 år. Programvaran uppdateras kontinuerligt och nuvarande version 4.7 lanserades 2022-12-20. Det går att ladda ner programvaran och testa gratis, men om man vill ha den kompletta versionen kostar licensen 560 kr (2023-02-05) och då gäller det för aktuell version 4 inklusive kommande uppdateringar inom versionen.
Min Släkt har stöd för import/export i GEDCOM-format som i stort sett alla moderna programvaror för släktforskning kan hantera.

TJÄNSTER/ABONNEMANG

Kyrkböcker för att komma igång med din släktforskning finns ofta tillgängliga på ditt bibliotek eller i forskarsalar hos de olika arkivenheterna. De viktigaste kyrkböckerna för grundforskningen är födda/vigda/döda samt in- och utflyttningslängder. För att förenkla forskningen kan man även nå dessa via nätet.

Av oss rekommenderade tjänster/abonnemang:

Varför betala för något som Riksarkivet erbjuder helt fritt?
Riksdagen beslutade 2018 att Riksarkivets digitaliserade arkiv skulle vara fritt tillgängligt, och därmed en alldeles utmärkt möjlighet för oss släktforskare att utan kostnad få tillgång till arkivens hemligheter. Frågan var då om privatägda Arkiv Digital skulle överleva, och svaret på denna fråga är JA!

Genom att scanna ännu fler arkivhandlingar och även erbjuda sökningar i tolkade register anser vi att Arkiv Digital är värt abonnemangskostnaden. Dessutom är de digitaliserade bilderna i färg och scannade med modern teknik vilket gör att dessa blir lättare att läsa jämfört med Riksarkivets scannade kyrkböcker som är svartvita och bygger på microkort från 1960-talet.

Att tänka på är att de båda aktörerna kompletterar varandra på ett bra sätt genom att förutom kyrkböckerna ha digitaliserat olika arkivhandlingar. Kyrkböcker finns i båda arkiven och det släpps nya volymer från senare tid då sekretessgränsen på 70 år tillåter detta.

Vi rekommenderar alltså att du använder båda dessa tjänster!

ANDRA DATABASER/REGISTER

Två databaser/register som är mycket användbara för släktforskaren är:

Sveriges Dödbok 1830-2020 innehåller alla personer med uppgift om födelsedatum och plats, döddatum och plats, vilka varit bosatta i Sverige och avlidit under denna tidsperiod. Över 15,4 miljoner poster. Kan beställas från Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel enligt länken ovan. Priset är 650 kr, men om du är medlem i en till förbundet ansluten släktforskarförening är priset 600 kr.

Värmlands Kyrkboksregister 4  innehåller tolkade/sökbara uppgifter ur födde/vigde/döda i 91 värmländska socknar, totalt 1,4 miljoner poster. Följ länken ovan för att se vilka socknar/böcker/tidsperioder som omfattas. Kan beställas från Värmlands Släktforskarförening för 500 kr. Är Du medlem i föreningen är priset 400 kr.

GÅ MED I EN SLÄKTFORSKARFÖRENING

Att släktforska har på grund av digitaliseringen blivit något man kan utföra hemifrån och på så sätt uteblir de fysiska mötena mellan människor med samma intresse. Som ordförande i Värmlands Släktforskarförening kan jag inte nog understryka vikten av att vara medlem i en förening och genom denna ha möjligheten att träffas ”på riktigt”. De flesta av landets släktforskarföreningar är anslutna till Sveriges Släktforskarförbund och det finns en förteckning över dessa här.

GÅ EN KURS

Har Du aldrig släktforskat rekommenderar vi att Du går en grundkurs i släktforskning hos något av studieförbunden som är verksamma där Du bor. Då får man t ex lära sig hur kyrkböckerna är uppbyggda, får tips på hur man söker i dessa och hur man tyder prästens noteringar mm. Ofta brukar man kunna teckna ett fördelaktigt abonnemang på t ex Arkiv Digital under kursens varaktighet.

Exempel på studieförbund som brukar kunna erbjuda kurser i ämnet:

  • Folkuniversitetet
  • Medborgarskolan
  • ABF
  • Studieförbundet Vuxenskolan

Kontakta ditt studieförbund för information!

SVÅRLÄST

Den som är nybörjare på släktforskning upplever nog att det är svårt att läsa den handstil som förekommer i t ex kyrkböckerna. Många gånger är även det diverse fläckar, överstrykningar och annat kladd som gör att det blir ännu svårare. Att tänka på är att prästernas skrivkunnighet i början på 1700-talet var ganska svag. De blev påtvingade uppgiften att föra bok över socknens folk av Karl XII. Det är faktiskt så att 1600-tals dokument kan vara enklare att läsa då dessa många gånger hade skrivits av lärda skrivare med en betydligt tydligare handstil. Tänk även på att husförhörslängder fördes som logg över hushållen, då t ex pigor och drängar flyttade in, och då de flyttade ut strök man namnen vilket försvårar läsningen. Då en person dog ströks denne, och råkade prästen stryka fel person i hastigheten blev det riktigt kladdigt.

Det är enklare att ”lära sig” prästens handstil om man forskar mycket i en och samma socken under en viss tidsperiod eftersom präster ofta tjänstgjorde ganska länge på samma plats.

I Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel finns en mycket bra bok om handstilar, Vad står det? Köp eller låna den på ditt bibliotek.

BRA LÄNKAR

På nätet finns en mängd värdefull information som oftast är helt gratis att ta del av. Här samlar vi några av dessa: